Fysik- och kemidagarna – Brändö var med minsann!

Konferenser kan vara trevliga att delta i. Den här gången var det Fysikersamfundet och Kemistsamfundet, båda svenskspråkiga föreningar i Finland, som ordnade en konferenskryssning. Vi fick ekonomiska hjälp från ett flertal håll (mera om det i slutet av inlägget) och resan med mycket intressanta föredrag, hade mycket att ge.

Vi finlandssvenskar är såpass få, att vi ofta lär känna varandra rätt så väl. Lite ironiskt kallas det här ankdammen, men det är inte illa att vara en anka ibland. Konferensdeltagarna var nämligen en mycket brokig skara. Vi hade professorer och lärare från universitet till grundskola med på resan. Dessutom studenter vid högskolorna! Diskussionerna var livliga mellan anförandena och vi fick massor av intryck.

fyke

Deltagande Brändölärare var Triin Gyllenberg, Jan-Anders Salenius och Leif Ekrem. Kemi, fysik och matematik täcktes alltså fint.Dessutom! Av de 145 deltagarna från hela svenskfinland, hade minst ett tiotal en klar Brändöanknytning. Pål bilden ser vi fd studerande och lärare. En del har varit elever i Brändö gymnasium, en del jobbat som lärare där. Roligt att ha en sådan grupp att känna sig hemma i. Dessutom känner man som lärare en enorm stolthet över sina fina elever, som nu gör karriär!

  IMG_1348

IMG_1381

 

Sedan några ord om programmet. Vi inledde med korta föreläsningar om årets nobelpris.

Fysikpriset gick till neutrinoforskarna Takaaji Kajita och Arthur B. MacDonald för arbete med neutriner. Partikelfysikern Kenneth Österbegr vid Helsingfors universitet, berättade om detta. Neutrinerna är  elementarpartiklar som är mycket viktiga att förstå sig på. Bland annat är neutrinerna de vanligast partiklarna i vår värld. Enorma antal åker tvärs igenom oss varje sekund.

Kemipriset gick till Tomas Lindahl, Paul Godrich och Aziz Sancar, som forskat i hur celler på molekylnivå fixar och reparerar skadat DNA. Ju mer vi förstås oss på sådant, desto större möjligheter har vi antagligen att bland annat bekämpa cancer.

Vad övrigt. Vi tar det i alfabetisk ordning.

Fysik

Vi lärde oss om rymden som är full av överraskningar. Astronomer och astrafysiker hittar hela tiden nya förbluffande saker att fundera på.

Vi fick höra om så kallad papperselektronik. Det är fråga om konsten att framställa ytterst billiga elektroniska kretsar, som bokstavligen kan användas någon enstaka gång för att sedan kastas. Exempel?

IMG_0202

Det finns många, men vi tar det som bilden visar. Pillerförpackningar, som kollar bruket av medicinen. Själva pappersasken tar kontakt med det lokala nätverket i hemmet och noterar när patienten klockar ut piller från tablettkartan. När tabletterna tar slut, kan systemet i princip automatiskt ta kontakt med läkare eller vårdpersonal, som ser till att patienten klarar sig.

Vi fick också ta del av hur maskar rör sig i olika material, har vissa exotiska vätskor kan bete sig och så. Brändö var också med på arrangörernas planhalva. Triin deltog i en paneldebatt och ett litet avslutningsnummer om Virtuell inspiration. Bra gjort!!

Några kommentarer ur en kemists synvinkel

Jag reagerade också på papperselektronikföredraget av Martti Toivakka från Åbo Akademi. Tänk att trycka kretsar på papper! Snabbt printar du ut några kilometer papperskretsar. Och dessa kunde användas som pH-sensorer, glukosmätar m.m. Lysande papper fanns också med. Den finska pappersindustrin måste nog fundera på att utveckla sina produkter, och detta skulle ju vara en intressant riktning. Detta var speciellt intressant efter att ha hört Monika Österberg (Aalto U) berätta om nanocellulosa och nanolignin.

Katalysföredrag av Kristoffer Meinander (HU) och ”Biomolekylers växelverkningar med ytor” av Jan-Henrik Smått (ÅA) visade viktiga områden där kunskap och forskning ännu behövs. 90% av alla komersiellt tillverkade kemikalier genomgår någon form av katalys och detta är en triljon euros industri!

Filip Ekholm från Helsingfors universitet berättade om kolhydraters och sockrens kemi. Han beskrev skyddsgruppsstrategier vid tillverkning av kolhydrater, och man fick en inblick i hur komplicerat det är. Han beskrev t.ex. en syntes som krävde 16 steg och gav 4% utbyte i slutändan. Och varje steg krävde några veckors arbete. Tålamod och enviset krävs alltså hos dessa forskare

I det följande någrareflektioner ur matematisk synvinkel. Som matematiker är det mycket intressant att se hur och vad matematiken används till och hur avgörande det är för naturvetenskaplig förståelse att vi kan våra grunder i matematik. I föredragen talade man t.ex. Mycket om storleksordningar o tiopotenser överlag. Sånt är viktigt o rentav allmänbildning för en naturvetare!

Det är nästan ingen skillnad vad en fysiker eller kemist undersöker så uttrycker hen sig med matematik som förmedlande språk. Då blir öven sådant viktigt som felkalkyl och undersökningsmetodernas matematiska validitet.

Intressant var det också att öva att rätta fysikprovsfrågor:) Det gav mig en inblick i vad som är viktigt att tänka på då vi lärare rättar studerandes prestationer.

Och så har vi då den där nya läroplanen h 2016. Och nytt studentprov i matematik redan nu i vår! Och huvudräkningsdel på kommande. Också fysiken och kemin får nya prov. Ny poängsättning likaså. Så mycket nytt i naturvetenskaperna nu på gång.

Roligt var det ju att se att rätt många studerande från Brändö gymnasium har hittat sin grej på fysikum, kemen, exactum eller på Aalto:) Naturvetenskaperna ska ju snacka med varandra! Där har vi i Brändö ännu lite utmaningar att ta i. Matematiken borde mer integreras och samarbeta med fysiken o kemin. Planer bör göras där. Summasummarum en fin konferens för en äkta matematiker!

Dessutom diskuterades vår kommande läroplaner och framför allt den nya studentexamen. Mycket viktigt för oss lärare! Det vare en fin helhet vi fick ta del av.

Brändögänget måste passa på och uttrycka sin tacksamhet. Vi tackar Fysiker- och Kemistsamfundets duktiga styrelser. Och givetvis alla de organisationer som hjälpte till med finansiering!

Skannad 18